Artiklar

Ur Tidningen Resultat, nummer 9, 2017

Skribent: Eva Rydinger
Intervju med Leonie Selting

Finansdepartementets förslag:
Strängare skatteregler än vad EU kräver

EU:s direktiv mot skatteflykt har redan antagits. Men Sverige väljer att varken utnyttja lättnader eller minimigränser. Strängare skatteregler, för små och stora företag, kan bli konsekvensen av finansdepartementets förslag.

Finansdepartementet har lagt förslag på mer omfattande ränteavdragsbegränsningar för företag. Det innebär strängare skatteregler för både små och stora företag i Sverige. Strängare än vad EU kräver av sina medlemsländer.

Bakgrunden är OECD:s arbete mot internationell skatteflykt. Man vill förhindra att företagsinkomster flyttas till lågskatteländer och att företagskostnader hamnar hos högskatteländer. Detta har även EU tagit fasta på. EU:s bindande skatteflyktsdirektiv antogs redan den 12 juli 2016.

Direktivet från EU innebär i korthet att avdragsrätten för nettoräntekostnader ska begränsas, men det ges också omfattande lättnader. De nya begränsningsreglerna ska vara införda senast den 1 januari 2019, och medlemsländerna har rätt – men ingen skyldighet – att införa strängare regler, något som nu Sverige har föreslagit. Leonie Selting, advokat på Advokatfirman Leonie Selting AB, har tagit del av finansdepartementets förslag och är starkt kritisk på flera punkter:

– Sverige är en liten och öppen ekonomi och svenska skatteregler bör inte vara strängare än i övriga EU-länder. Och reglerna måste vara förutsägbara och lätta att tillämpa. Annars är risken stor att Sverige förlorar i konkurrenskraft och att företag flyr landet.

Leonie Selting

Leonie Selting frågar sig också varför regeringen inte passar på att avskaffa de befintliga riktade avdragsbegränsningsreglerna beträffande interna gränsöverskridande lån. Reglerna har nämligen utsatts för stark kritik både från EU-kommissionen och av svenska rättsvetenskapsmän.

I EU-direktivet ges flera olika typer av lättnader från den regel som säger att avdrag för negativa räntenetton maximalt kan medges med 30 % av EBITDA. Fullt ränteavdrag för fristående företag, till exempel. Direktivet säger också att som alternativ till EBITDA-regeln kan företaget välja en regel som ger avdrag för negativa räntenetton med upp till cirka 28 miljoner kronor. Och för lån som tagits före den 17 juni 2016 finns inga begränsningar alls för ränteavdrag.

Men flera av dessa lättnader har finansdepartementet alltså inte tagit fasta på i sitt förslag. Till exempel är alternativet till EBIT/EBITDA-begränsningar i stället bara 100 000 kronor. Lättnaden som ger fristående företag fullt ränteavdrag finns inte alls.

Det finns också en mängd oklarheter i lagförslaget. Bland annat hur beräkningen av avdragsutrymmet för negativa räntenetton ska utföras, och om inrullade underskott ska eller inte ska påverka beräkningarna.

– Svårtillämpade regler medför att man behöver göra svåra gränsdragningsbedömningar och beräkningar inför varje bokslut. Dessutom är de föreslagna definitionerna av ränta och finansiell leasing oklara. En annan öppen fråga är hur man ska hantera situationen när ett företag har gamla skattemässiga underskott.

Så vilka drabbas? Framförallt de små, familjeägda och investeringstunga företagen som inte har ägare med eget kapital att sätta in i företaget, menar Leonie Selting – men även företag som måste låna pengar till sina investeringar, som till exempel fastighetsbolag, rederier och flygbolag.

– Det kommer att bli dyrare att låna pengar, vilket kommer att drabba familjeägda företag som inte vill ta in utomstående ägare. Mitt råd till företagare är att träffa politiker och berätta för dem hur förslagets regler kommer att slå, avslutar Leonie Selting.

 

Delar av finansdepartementets förslag:

  • Riktade avdragsbegränsningsregler kring gränsöverskridande interna lån behålls.
  • Två olika förslag: Generella begränsningsregler införs med maximalt 25 procent nettoräntekostnadsavdrag av EBITDA* (jämför EU-direktivets 30 procent) eller maximalt 35 procent av EBIT**.
  • Valbart alternativ till EBIT/EBITDA-regeln är ett avdrag för nettoräntekostnader, på upp till 100 000 kronor (att delas på koncernnivå).

* Bolagsskattesatsen sänks från dagens 22 % till 20 %.
* Rätten att dra av gammalt underskott begränsas under en period om två respektive tre år.

Lättnader som saknas i det svenska förslaget

  • Nettoräntekostnader och EBITDA* räknas på koncernnivå.
    * Fullt ränteavdrag om samma skuld-/kapitalkvot finns i företaget som på koncernnivå.
  • Fullt ränteavdrag för fristående företag (utan koncern).
    * Ett möjligt alternativval till EBITDA-regeln är ett nettoränteavdrag på upp till 28 miljoner kr.
  • Inga begränsningar för ränteavdrag, för lån tagna före den 17 juni 2016.
  • Ett års outnyttjat negativt räntenetto kan skjutas upp utan tidsbegränsning.

*Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization
**Earnings before interest and taxes

Eva Rydinger

 

Ladda ner artikeln i PDF-format